A-L (@surfbruden.bsky.social)

Somar Al Naher: Sjukt att klimakteriet har blivit en klassfråga Dagens ETC Kvinnor har brutit tystnaden kring klimakteriet. Men regeringen har inte hängt med. Medan priset på östrogenplåster höjs med över 60 procent fortsätter kvinnor att jaga sin medicin från apotek till apotek. Det här är en ledare från Dagens ETC. Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg. Apotekshyllorna står tomma. Kvinnor ringer runt mellan apotek, tvingas avbryta sin behandling eller åker utomlands för att få tag på sina östrogenplåster. Nu höjs priset på Estradot med över 60 procent. Klimakteriet är ingen söndagspromenad. Sju av tio kvinnor mellan 45 och 60 år får besvär som påverkar livskvaliteten. När östrogennivåerna sjunker påverkas minnet, koncentrationen, humöret, sömnen, kroppens temperaturreglering, skelettet och hjärt-kärlsystemet. För många handlar det om långt mer än värmevallningar. Många får så pass allvarliga besvär att de på sikt riskerar följdsjukdomar. Okunskapen inom vården om klimakteriet gör att många patienter felbehandlas eller ignoreras. Samtidigt har synen på kvinnor efter 40 förändrats. Framför allt är det kvinnorna själva som inte längre skäms. Förr var klimakteriet förknippat med att en kvinna var förbrukad. Så är det inte längre. Tvärtom. Allt fler talar öppet om sina erfarenheter och kräver att bli tagna på allvar. Under Almedalsveckan blev "Östrogenmarschen" en av de mest uppmärksammade protesterna. Kvinnor med olika bakgrunder gick tillsammans genom Visby och demonstrerade för något så grundläggande som rätten att få tag på sin medicin. Att frågan engagerade märktes dagen därpå, när tidningar, radio och tv rapporterade om protesterna. Nyligen skrev också författaren Maria Sveland på DN Kultur om bristen på östrogenläkemedel. Det som en gång var ett ämne kvinnor förväntades lida i tysthet av har blivit en offentlig och politisk fråga. Ändå ligger politiken långt efter. Det var först i oktober 2025 som Socialstyrelsen för första gången tog fram nationella riktlinjer för vård vid klimakteriebesvär. Först då fick kvinnor rätt att förvänta sig en mer jämlik vård oavsett var i landet de bor. Även klimakteriet är en klassfråga. Siffror från Socialstyrelsen visar att 8,4 procent av kvinnor över 45 år hämtade ut hormonbehandling under 2025. Men i välbärgade områden får kvinnor hormonbehandling nästan fyra gånger så ofta som i socioekonomiskt utsatta områden. Den som har pengar har lättare att få hjälp. Den som saknar resurser förväntas oftare bita ihop. Sverige har under lång tid haft Europas lägsta pris på Estradot. Resultatet har blivit att läkemedelsföretagen hellre säljer plåstren i andra länder. Billig medicin är inte mycket värd när den inte går att köpa. Nu höjs priset för att säkra leveranserna – och notan skickas till kvinnorna. Regeringen gömmer sig bakom globala leveransproblem. Men politikens uppgift är just att hantera problem som marknaden inte löser. Om läkemedelsföretagen hellre säljer sina produkter i andra länder därför att Sverige pressat priserna för hårt måste regeringen ändra spelreglerna. Staten kan inte stå bredvid och titta på. Att vi har hamnat här är provocerande. Klimakteriet är inget nytt. Det har funnits lika länge som kvinnor har funnits. Det här bli ytterligare ett tecken på att kvinnors hälsa inte tas på lika stort allvar som männens. Kvinnor har gjort sin del. De har brutit tystnaden kring klimakteriet. Nu är det politikens tur att göra sitt. Ingen ska behöva jaga sin medicin från apotek till apotek för att staten misslyckats med att säkra tillgången till ett läkemedel som hundratusentals kvinnor är beroende av. https://www.etc.se/ledare/sjukt-att-klimakteriet-har-blivit-en-klassfraaga?utm_source=bluesky&utm_medium=bluesky