Max Andersson (@maxandersson.mastodon.nu.ap.brid.gy)

Argumenten för att behålla kronan är fortfarande starka <figure class="wp-block-image size-full"><img alt="Euroskulpturen i Frankfurt" class="wp-image-227" data-recalc-dims="1" decoding="async" fetchpriority="high" height="300" sizes="(max-width: 670px) 100vw, 670px" src="https://i0.wp.com/www.nytteuropa.se/wp-content/uploads/2023/09/Euroskulptur.png?resize=670%2C300&ssl=1" srcset="https://i0.wp.com/www.nytteuropa.se/wp-content/uploads/2023/09/Euroskulptur.png?w=670&ssl=1 670w, https://i0.wp.com/www.nytteuropa.se/wp-content/uploads/2023/09/Euroskulptur.png?resize=300%2C134&ssl=1 300w" width="670"/></figure> <p>Den svenska opinionen är fortsatt kritisk till förslaget om att avskaffa kronon. Enligt den senaste mätningen från <a href="https://www.svd.se/a/mPpjVp/undersokning-fler-svenskar-negativa-till-euron-igen">Demoskop</a> leder nej-sidan med 44 % vs 34 %. Motståndet har dessutom ökat med 5 % det senaste året.</p> <p>Men Svenskt Näringsliv fortsätter med sin lågintensiva propaganda för att Sverige ska ge upp kronan som valuta. En ny rapport har producerats med titeln ”Tjugo år efter omröstningen – Har argumenten för euron stärkts eller försvagats?”, som <a href="https://www.tn.se/naringsliv/41231/har-ar-argumenten-for-och-mot-euron/">presenterades</a> vid ett seminarium den 5 februari.</p> <p>Både fördelar och nackdelar att byta valuta tas upp i rapporten, även om den övergripande bilden de försöker få ut är att ge upp den svenska kronan. Vi vill å vår sida ta fasta på några avgörande frågor som tas upp som nackdelar för ett valutabyte.</p> <h2 class="wp-block-heading"><strong>Ökad skuldsättning bland euroländerna skapar risker</strong></h2> <p>Den främsta risken idag med en euroanslutning är att många euroländer har stora statsskulder.</p> <p>Sveriges statsskuld har minskat, medan flera euroländers statsskulder har ökat. Om en kris drabbar eurozonen och Sverige är med i euron, kan vi tvingas bidra med stora summor till krisländer och det kommer att stå svenska skattebetalare dyrt. Till exempel hade Sverige varit euroland vid Greklandskollapsen hade vårt lands skattebetalare behövt lägga ut mer pengar via EU än vad som blev fallet genom vårt stöd via Internationella Valutafonden, IMF.</p> <p>Men faktum kvarstår – att vara med i euron är att dela plånbok med en del länder som inte sköter sina statsfinanser. Det är länder där mygel inom bankväsendet inte är ovanligt, vilket i sin tur orsakar krascher som drabbar hela valutaområdet (även om man försöker bygga upp en bankakut på EU-nivå).</p> <p>Även Lars Calmfors pekade i samband med euroseminariet på att Sveriges starka finanser också innebär en större risk för att vi får vara med och betala för statsskuldsproblemen i andra euroländer.</p> <h2 class="wp-block-heading"><strong>Risk för statsfinansiella kriser har ökat</strong></h2> <p>På seminariet om euron konstaterades det att en valutaunion fungerar bäst om alla länder har liknande konjunkturer. Men risken för en statsfinansiell kris i euroområdet har ökat, särskilt med de höga skulderna i Sydeuropa. Skillnaderna i skuldnivåer mellan Sverige och många euroländer skulle kunna skapa problem vid framtida ekonomiska kriser om vi är medlemmar.</p> <p>Det påpekades också att euroländerna har ett valutasamarbete, men saknar en gemensam finanspolitik, vilket gör det svårt att hantera stora kriser. Under finanskrisen tappade euroländerna flera år av tillväxt, medan Sverige och USA återhämtade sig snabbare. Europeiska länder var mer nationellt fokuserade, vilket gör det svårare att uppnå gemensamma lösningar.</p> <h2 class="wp-block-heading"><strong>Vi har redan låg inflation och låg ränta med kronan</strong></h2> <p>Ett argument för euroanslutning, som användes flitigt av ja-sidan 2003, som forskningen däremot visar har försvagats är påståendet att en euroanslutning skulle ge lägre ränta och inflation. Rapporten visar att Sverige lyckats hålla en mycket låg inflation och ränta under långa perioder efter folkomröstningen. Svenska låntagare har tjänat på att Sverige inte bytte till euron.</p> <h2 class="wp-block-heading"><strong>Externa chocker – hur klarar vi det med euron?</strong></h2> <p>Det anges att euroländernas ekonomier blivit mer synkroniserade under åren med valutaunionen. Men oron består över att en euroanslutning skulle innebära att Sverige förlorade förmågan att bekämpa så kallade externa chocker med asymmetriska effekter för olika länder, eftersom vi skulle förlora makten över penningpolitiken. Under till exempel pandemin blev det en situation under den akuta inledningen där varje land skötte sitt. Rysslands angreppskrig mot Ukraina har också haft varierande ekonomiska chockeffekter på olika länder och vi ser nu konkret hur svårt det är att få EU-länderna, oavsett valuta, att hålla ihop för Ukrainas sak.</p> <h2 class="wp-block-heading"><strong>Vi har faktiskt en ständig debatt i Sverige om räntenivå och inflation</strong></h2> <p>Dessutom – med egen valuta och egen penningpolitik för vi i Sverige ett offentligt samtal om huruvida Riksbankens direktion fattar de bästa besluten om räntenivå och inflationsutveckling utifrån Sveriges ekonomiska situation. Huruvida riksbankens direktion tar intryck av denna debatt är svårt att säga, men helt okänsliga är de nog inte. En sådan debatt vore helt meningslös i Sverige om räntan sätts av ECB i Frankfurt. Men tydligen finns det krafter hos Svenskt Näringsliv som hyser ett stort förtroende för ECB:s sätt att arbeta ”i hela EU:s intresse”. Detta har dock gjort att flera euroländer råkat illa ut när räntenivån inte varit anpassad till just deras lands ekonomiska utveckling. Överhettningen på den spanska bostadsmarknaden och bubblan som sprack för Spanien 2009 är ett tydligt exempel över vad som händer när räntan sätts i Frankfurt am Main, långt från euroländernas olika verkligheter.</p> <p>Vad gäller spådomarna om att handel och utländska direktinvesteringar kommer att öka med euron argumenterar olika experter i olika riktningar. Många säger sig kunna förutspå framtiden i dessa frågor. Dylika rapporter har presenterats tidigare och ekonomer har då haft olika åsikter sinsemellan om huruvida detta är sant eller inte. Se till exempel debatten runt en <a href="https://www.nejtillemu.com/snsrapport09.htm">SNS-rapport 2009</a>.</p> <p>Som vanligt kan konstateras att det finns de inom näringslivet, men inte alla, som ser möjligheten till goda framtida vinster genom att avskaffa kronan. Men det är ingalunda säkert och de svenska skattebetalarna är de som får stå för riskerna och betala när, inte om, det går illa.</p> <p>Jan Å Johansson</p> https://www.nytteuropa.se/argumenten-for-att-behalla-kronan-ar-fortfarande-starka/