”Det jag har lärt mig av att räkna på min egen odling är att nästan ingen försörjer sig själv. Inte bonden, inte staden, inte landet och inte heller villaodlaren. Mat är något djupt gemensamt. Vi är beroende av jord, vatten, arbete, energi, transporter och kunskap som ingen ensam kontrollerar.

Danmark vill ställa om sin grisproduktion: mindre export av levande smågrisar, hårdare djurskydd, mer ekologiskt och småskaligt jordbruk, och en livsmedelsstrategi för ökad självförsörjning på frukt, grönt och baljväxter.

Sydsvenskans opinionsundersökning i Malmö visar att om detta blivit resultatet så hade M och SD behövt 129% av de osäkra väljarna för att få majoritet.

Svenskt jord- och skogsbruk är belånat med omkring 384 miljarder kronor. Swedbank och sparbankerna står för ungefär en tredjedel av utlåningen. Beviljad kredit är ett beslut om framtida produktion.

Sedan mitten av 1950-talet har 99 procent av norrbottniska bönder försvunnit. När jag var ung, strax innan EU-inträdet, hade vi fem mjölkbönder i Avan (pop 300). Nu har vi fyra i hela Luleå kommun.

Mellan 2020 och 2025 minskade antalet mjölkkor med 3,3 procent. Under samma period minskade antalet företag med mjölkkor med 19,1 procent. Produktionen minskar lite. Producenterna minskar med en femtedel.

Högern återkommer ständigt till sänkta arbetsgivaravgifter som lösning på jordbrukets problem. Men när arbetsgivaravgiften för unga sänktes 2007–2009 kostade reformen staten omkring 10 miljarder kronor. Enligt IFAU skapade den 6 000–10 000 jobb.

Jag är för genredigering. Men om Europaparlamentet röstar ja imorgon låser vi in framtidens jordbruksteknik bakom licenser och betalväggar, istället för att låta den komma bönderna till del.

Vi importerar fosfor — en ändlig resurs — från andra sidan jorden och spolar ner vår egen i avloppet. Fosforåtervinning är tekniskt möjligt. Men det är billigare att bryta ny fosfor än att återvinna den vi redan har. Det säger mer om våra incitament än om vad som är möjligt.

1/4 I dag släppte Försvarsberedningen rapporten Skärpt läge. Den handlar om totalförsvaret, Nato, kriget i Ukraina och Sveriges försämrade säkerhetsläge. En del rör försörjningsberedskap: hur samhället ska klara livsmedel, vatten, energi, läkemedel och andra nödvändiga flöden vid kris eller krig.

Nytt avsnitt av eld och rörelse, denna gång gästas vi av @bondeklassen.bsky.social och pratar om svält, omöjlig prepping, Sveriges självförsörjningsgrad i matproduktion och mycket mer. radio.alltatalla.se/podcast/eld-...

Faktiskt ett av mina favoritavsnitt och ja, det är för att @bondeklassen.bsky.social bara är bättre än alla andra.

Kronfågel och regeringen får sig en släng av sleven i dagens poddavsnitt i Eld och rörelse!

Det här med att betala för vatten är egentligen inte så dumt. Frågan är bara hur och av vem. Svenskt Vatten bedömer att omkring 560 miljarder kronor behöver investeras i Sveriges VA-system för att säkra vattenförsörjningen fram till 2040. Det motsvarar ungefär 37 miljarder kronor om året.

Tadus eltraktor på 160 hästkrafter och 196 kWh batteri uppges klara 5–10 timmars arbete vid transporter, vallarbete och utfodring, och omkring 3–4 timmar vid tyngre arbeten.

På temat elektrifiering: Det stämmer att Fendts e100 Vario klarade ungefär tre timmars ogräsharvning innan laddning. Men det är också en 90 hk-traktor med 100 kWh batteri, byggd för gårdsnära arbete, mekanisk ogräsbekämpning, balhantering och liknande uppgifter.

När matförsörjningen kräver större finansiell styrka flyttas makten bort från producenter och hushåll och hamnar hos dem som kontrollerar kapitalet. Lösningen kan inte vara att bygga in oss djupare i samma logik. Den måste vara att skapa demokratisk rådighet över de funktioner som gör maten möjlig.

Varaslättens Lagerhus ökade invägningen från 171 000 till 205 000 ton spannmål. Ändå sjönk rörelseresultatet från 31,3 till 28,9 miljoner kronor. När större volymer krävs för att skapa samma resultat blir kapital allt viktigare.

När produktionen blir mer teknik-, kapital- och managementintensiv verkar de största gårdarna ha lättare att ta till sig förbättringarna. Det tyder på att modern matproduktion allt mer belönar skala, investeringar och standardiserade rutiner.

Det finanspolitiska ramverket behandlar ofta uteblivna investeringar som sparsamhet. Men i VA-systemet är uteblivna investeringar inte sparsamhet. Det är skuld. Bara utan lånehandling som vi ger våra barn och barnbarn.

Med rätt politik hade vi kunnat göra Sveriges livsmedelsförsörjning oberoende av diesel och olja. Det skulle ta max 20 år och kosta en spottstyver jämfört med hur vi finansierar det militära försvaret.

”Frågan är om ett samhälle som under decennier byggts för effektivitet, låg skuld och minimala marginaler verkligen kan bygga beredskap utan att göra upp med den ekonomiska logik som skapade sårbarheten till att börja med.”

Alltså att fossila bränslen är inte bara en klimatfråga, utan en instabil geopolitisk infrastruktur. Och ur billigt diesel till jordbruket perspektiv: Om världen rör sig mot elektrifiering och förnybar energi som en väg ut ur fossil instabilitet, då borde politiken hjälpa bönderna åt det hållet.

Billigare diesel säljs som stöd till bönderna. Men bonden är bara hållplatsen. Pengarna fortsätter vidare till oljebolag, drivmedelskedjor och oljestater. Det är här regeringens nationalistiska matpolitik går vilse: svensk produktion är inte samma sak som ett robust matsystem.

När Arla fryser mjölkpriset skickas signalen vidare bakåt i kedjan att marknaden är stabil, och att bonden ska producera på samma villkor. Men ett fryst pris fryser inte kostnaderna. Det fryser inte räntan, fodret, elen, maskinerna eller hushållens matbudget.

Svenska Arla och tyska DMK går ihop. Det säljs in som styrka, beredskap och konkurrenskraft. Min take: Om varje problem i matsystemet löses med större koncerner, färre noder och djupare beroenden så bygger vi inget annat än större flaskhalsar och sårbarare livsmedelsproduktion.

Mellan mars 2025 och mars 2026 ökade energipriserna med 18 % och gödselpriserna med 5,1 %, alltså kostnader för att producera maten, enligt Jordbruksverket.

Samhället pumpar in miljarder i jordbruksstöd för att säkra matproduktionen. Ändå sitter många bönder med små marginaler och hoppas att stödet ska räcka för att få året att gå ihop. Då är frågan: stärker pengarna jordbruket eller de starkare aktörerna runt jordbruket?

Samhället pumpar in miljarder i jordbruksstöd för att säkra matproduktionen. Ändå sitter många bönder med små marginaler och hoppas att stödet ska räcka för att få året att gå ihop. Då är frågan: stärker pengarna jordbruket eller de starkare aktörerna runt jordbruket?

EU har hittills vägt tillgången på gödsel och stabila produktionskostnader för europeiskt jordbruk högre än behovet av att begränsa importen från Ryssland och Belarus. Nu ändras den avvägningen. EU tar bort tullfriheten för ytterligare jordbruksprodukter och gödsel från Ryssland och Belarus.

Spannmålspriserna fortsätter uppåt. Vete, raps, majs och soja stiger samtidigt som analytiker varnar för minskad produktion när gödsel och drivmedel blivit dyrt i relation till spannmålspriserna. Blir årets skörd mindre än konsumtionen kan lagren snabbt börja krympa och påverka priserna ytterligare.

Europa har minskat sitt beroende av rysk gas kraftigt. Enligt EU:s egna siffror föll rysk gas från omkring 40 % av EU:s import 2021 till cirka 6 % 2025. Samtidigt har importen från USA, Norge och Algeriet ökat kraftigt och EU har beslutat att all import av rysk gas ska förbjudas 2027.

Regeringen vill ge växtodlare 1,6 miljarder i krisstöd” LRF uppskattade tidigare i vår lantbrukets merkostnader till minst två miljarder kronor kopplat till kriget i Mellanöstern. Jordbruksverket ska få i uppdrag att fördela stödet utifrån kostnadsökningar för olika grödor.

Guldvattnet ska glimma där det hör himma!

USA går mot sin sämsta veteskörd sedan 1972 och priserna på amerikanska vetekontrakt har stigit kraftigt. I Europa har vetemarknaden inte följt med uppåt. Priset föll i slutet av veckan efter bättre regn i västra Europa. Nytt snack om gödsel, naturgas och Hormuzsundet inför nästa odlingssäsong.

SGU varnar nu för att även Kalmar och Jönköping närmar sig nivåer med risk för vattenbrist i sommar. Sedan tidigare omfattas Skåne, Blekinge och Gotland.

EU-kommissionen öppnar nu för att bygga upp beredskapslager av gödsel och andra insatsvaror inom EU.

EU-kommissionen uppger att gödselkostnaderna för EU:s lantbrukare under fjärde kvartalet 2025 fortfarande låg 62 procent över 2020 års nivå. Under 2026 har priserna på inhemsk gödsel i EU ökat betydligt, särskilt kvävegödsel. I april låg kvävegödselpriserna 40 procent över nivån i december 2025.

Världsbanken bedömer att energipriserna stiger med 24 procent, gödselpriserna med 31 och ureapriserna med 60 under 2026 om de mest akuta störningarna kopplade till kriget i Mellanöstern upphör i maj. Priserna kan stiga ytterligare om leveransstörningarna blir mer långvariga.

EU-kommissionen uppger att naturgas står för 70–80 procent av produktionskostnaden för kvävegödsel inom EU. Samtidigt har kvävegödselpriserna i EU stigit med omkring 40 procent sedan december 2025.

Vad händer med beredskapen när nästa generation bönder måste skuldsätta sig upp över öronen bara för att få tillgång till jorden? Räntan äter unga bönder till frukost. Och bankerna äter svensk livsmedelsberedskap till middag.

Man får passa sig när samma marknadsliberaler som optimerade bort marginalerna ur samhället och öppnade upp marknader för kapitalet nu också ska avgöra vad som är “överdriven” vattenkonsumtion. Först: just-in-time, minimala lager, hög belastning, maximal effektivitet.

Vi har inte bara dyra matpriser i Sverige. Vi har 3 000 matbutiker som alla ska tjäna pengar på samma mat. Maten hade blivit billigare om vi stängde hälften av butikerna och lärde oss storhandla som vuxna människor igen. Stäng ner hälften, inför matbutikslicens! 🕺🏼🚩🧑‍🌾

Än så länge verkar vattenfrågan mest få handla om pooler i villaträdgårdar. Samtidigt bygger vi ett samhälle med enorm överproduktion av allsköns skit vi egentligen inte behöver som om vatten vore oändligt.

Försörjningen flyttade från marken till lönen. Och steg för steg blev maten något annat. Något som producerades längre bort. Transporterades längre. Såldes tillbaka till oss. Till slut behövde man nästan inte förstå någonting alls. Bara handla.

Mycket tyder på att vi är på väg in i ett klimatförändringsdrivet skifte där livsmedelsproduktion allt mindre är en fråga om enskilda gårdar och allt mer som en gemensam samhällelig angelägenhet kring hur vatten, energi och resurser ska organiseras, prioriteras och fördelas.

Det verkar som att nästa stora teknikskifte inom jordbruket inte främst handlar om själva produktionen. Allt fler innovationer riktas istället mot energianvändning, lagring, torkning och andra post-harvest-system. Det säger också något om var livsmedelssystemets flaskhalsar finns.

Torkan hotar skånska skördar men problemet handlar inte bara om hur lite det regnat. Både jordbruket och vattenförsörjningen är byggda för att vara extremt effektiva. Och effektiviteten gör marginalerna små. Därför räcker några torra vårveckor för att oron snabbt ska sprida sig genom hela systemet.

När livsmedelsförsörjningen underordnas marknadens krav på avkastning styrs maten av pris, lönsamhet och kontroll över flaskhalsar. Då blir både producenter och hushåll beroende av system de själva inte kontrollerar trots att det är de som bär konsekvenserna när systemet inte fungerar.