loading . . . NÀr Ukraina blev sjÀlvstÀndigt Utsiktsplats i Lviv. Foto: Kalle KniivilÀ
_Utdrag ur bokenLandet som vaknade._
Sommaren 1991, nÀr kuppmakarna försökte ta makten i Moskva, hade Mykola nyligen kallats in i Sovjetarmén. NÀr larmet gick fick soldaterna ingen information. De hade ingen tillgÄng till nyheter.
â Vi hade en tv-apparat för hela förlĂ€ggningen, och den satte de pĂ„ bara nĂ€r det var nyheter. Men nĂ€r kuppen skedde stĂ€ngdes teven av, de gav oss bara vapen och körde i vĂ€g med oss. Vi var ju i det militĂ€ra. Vi förstod sĂ„ klart att det var nĂ„got konstigt som hĂ€nde. SjĂ€lv hade jag svĂ„rt att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got alls, annat Ă€n skyddsvĂ€starna vi beordrades att ta pĂ„ oss. Det var tunga grejer och jag var ung och mager dĂ„, inte som nu. Vi skulle stĂ„ dĂ€r och försvara vĂ€gspĂ€rrarna.
Men kuppen var dĂ„ligt planerad och förankrad. I stĂ€llet för att snabbt fĂ€ngsla sina motstĂ„ndare satt kuppmakarna framför tv-kamerorna och pratade pĂ„ om problemen i jordbruksproduktionen. Rysslands president Boris Jeltsin lyckades ta sig till Vita huset â Ryska sovjetrepublikens stiliga parlamentsbyggnad. TvĂ„ Ă„r senare skulle Jeltsin sjĂ€lv lĂ„ta skjuta sönder huset för att behĂ„lla makten. Men nu var det hĂ€r han ledde motstĂ„ndet mot kuppmakarna som ville bevara det sovjetiska bygget. Tiotusentals Moskvabor samlades kring Vita huset och slog lĂ€ger dĂ€r för att försvara Rysslands lagliga regering.
Det var hÀr vid Vita huset sista spiken slogs i Sovjetunionens kista. I resten av landet hÀnde inte sÄ mycket. I Ukraina manade parlamentets talman Leonid Kravtjuk till lugn. För att undvika protester mot GKTjP planerade den ukrainska regeringen att skicka studenter frÄn huvudstaden till landet för att hjÀlpa till i skördearbetet.
**De styrande i Kiev** hade inte glömt den föregĂ„ende höstens omfattande studentprotester mot ett planerat nytt förbundsavtal. Avtalet skulle bevara ett reformerat Sovjetunionen. Studentdemonstrationerna hade börjat pĂ„ Oktoberrevolutionens torg i centrala Kiev â torget skulle snart byta namn â och fick snart stöd av tiotusentals Kievbor. Alla universiteten gick i strejk, demonstranterna marscherade till parlamentet och tvingade den konservativa majoriteten till eftergifter: premiĂ€rministern som hade deltagit i förhandlingarna om det nya förbundsavtalet avgick och studentledarna fick framtrĂ€da i ukrainsk tv. HĂ€ndelserna döptes till granitrevolutionen, efter graniten pĂ„ Oktobertorget. Senare skulle den bli kĂ€nd som âförsta Majdanâ, eftersom ytterligare tvĂ„ revolutioner skulle komma att Ă€ga rum pĂ„ samma torg â âmajdanâ betyder torg pĂ„ ukrainska.
I augusti 1991 hĂ€nde dĂ€remot ingenting alls i Ukraina. Det kommunistiska styret var snarast pĂ„ kuppmakarnas sida, oppositionen var emot kuppen â men alla vĂ€nde sina blickar mot Moskva för att se vartĂ„t vinden skulle vĂ€nda. Och de behövde inte vĂ€nta lĂ€nge.
I Moskva stod Vita husets försvarare kvar natt och dag. Rykten surrade om hur kuppmakarna skulle försöka inta motstÄndets högborg. Kanske skulle de lÀgga till med en prÄm? Vita huset ligger ju alldeles intill Moskvafloden. De kanske skulle skicka in specialtrupper genom kulverten? Men alla försök att med vÄld ta sig in för att fÄnga in Boris Jeltsin och hans regering hade bara kunnat sluta med ett blodbad mitt i Moskva.
Kuppmakarna skickade ut ett förband med 21 pansarfordon för att sÀtta upp vÀgspÀrrar pÄ ringvÀgen som passerade Vita huset. Förbandet leddes av en viss Sergej Surovikin, dÄ en 24-Ärig kapten. Trettio Är senare skulle han som general först bli kÀnd för sin brutala krigföring i Syrien och sedan fÄ befÀlet över den ryska invasionsarmén i Ukraina. Men natten mellan den 20 och 21 augusti 1991 tvingades han förhandla med ryska studenter som hade satt upp egna vÀgspÀrrar pÄ ringvÀgen för att försvara Vita huset. Samtalet slutade med att pansarfordonen under hans befÀl körde igenom vÀgspÀrren och tre studenter dödades.
Studenterna Dmitrij Komar, Ilja Kritjevskij och Vladimir Usov blev kuppens enda dödsoffer â om man inte rĂ€knar inrikesministern Boris Pugo och hans fru, som begick sjĂ€lvmord dagen dĂ€rpĂ„. Kuppmakarna saknade tillrĂ€ckligt stöd inom vĂ„ldsapparaten och kunde snart gripas. Gorbatjov kunde Ă„tervĂ€nda till Moskva. Men det var inte lĂ€ngre samma Moskva â han hade inte lĂ€ngre makten. Den starke mannen var nu Boris Jeltsin. NĂ€r ledningen för de vĂ€pnade styrkorna, polisen och sĂ€kerhetstjĂ€nsten byttes ut gick jobben till Jeltsins mĂ€n. Kommunistpartiet förbjöds och Gorbatjov avgick som generalsekreterare. Ămbetet, som sedan Stalins tider hade innehafts av Sovjetunionens högste ledare, fanns inte lĂ€ngre.
**UniversitetslÀraren Serhij,** som flytt frÄn Mariupol, var arton Är gammal under augustikuppen. Samma höst skulle han börja lÀsa pÄ universitet. Han minns kuppen vÀl.
â Vi pratade alla om kuppen nĂ€r det hĂ€nde. Vi var vanliga arbetarbarn, men alla lĂ€ste tidningarna pĂ„ den tiden, och vi var vĂ€ldigt rĂ€dda för att allt skulle vĂ€nda tillbaka till det gamla. Jeltsin var allas vĂ„r idol dĂ„.
Efter kuppen var Gorbatjov fortfarande Sovjetunionens president â ett Ă€mbete som han sjĂ€lv upprĂ€ttat â men makten var borta. PĂ„ pappret skulle Sovjetunionen finnas till i ytterligare nĂ„gra mĂ„nader, men i verkligheten hade landet redan upphört att existera.
Det uppfattade man snabbt Àven i Ukraina, dÀr parlamentet den 24 augusti röstade om en sjÀlvstÀndighetsförklaring. Resultatet förvÄnade alla. 346 ledamöter röstade för sjÀlvstÀndighet, 5 röstade blankt och bara 2 röstade emot. Plötsligt ville alla bryta banden med Moskva, fast av olika anledningar. Kravtjuks mer frisinnade kommunistfalang allierade sig med demokraterna för att slippa kritik för att de inte tagit avstÄnd frÄn kuppen, medan de mer hÄrdföra kommunisterna ogillade det som nu höll pÄ att hÀnda i Moskva, dÀr Jeltsin tagit makten och kommunistpartiet förbjöds.
Den 24 augusti skulle bli det nya Ukrainas sjÀlvstÀndighetsdag, men beslutet gick ut pÄ att en folkomröstning först skulle hÄllas den 1 december. Stödet för sjÀlvstÀndighet var övervÀldigande, över 80 procent i alla regioner förutom Krim. DÀr landade siffran under 60 procent, men Àven en klar majoritet av Krimborna röstade alltsÄ för sjÀlvstÀndighet. Sovjetunionens saga var slut och pÄ den vÀstliga juldagen, den 25 december, avgick Gorbatjov som landets president. Den första och den sista.
_LĂ€s mer i bokenLandet som vaknade_
### Dela detta:
* Klicka för att dela pĂ„ Mastodon (Ăppnas i ett nytt fönster) Mastodon
* *
### _Relaterade_ https://www.glasnost.se/2025/nar-ukraina-blev-sjalvstandigt/
