Efter disputationen i filosofi eftersträvade Karl Pettersson först en fortsatt väg inom forskning. Sedan satsade han dock på ett tidigare intresse och hittade ett arbete utanför filosofin som blev mer än bara en plan B.

I boken ”Epistemic Courage” skriver Jonathan Ichikawa om ett fenomen som han kallar för just 'epistemiskt mod’. Karl Ågerup har läst boken och reflekterar kring vikten av epistemiskt mod och om riskerna omkring det.

Ny artikelserie: Filosofer utanför filosofin! När avhandlingen var klar kände sig Ebba Gullberg också klar med filosofin. Här berättar hon om hur hon hittade en ny väg sedan.

Ska vi börja med TikTok?

"Är det någonting som jag lärt mig av att drillas i utåtriktat filosofiskt arbete, så är det just att det som efterfrågas är en öppensinnad filosof med brett intresse. En sådan filosof kan väcka till tankar utan att framstå som docerande eller trångsynt" Evelina Edfors om filosofens tredje uppgift.

Jesper Ahlin Marceta slutar som chefredaktör för Svensk filosofi. Här berättar han om tidskriftens första fem år i en personlig avskedshälsning.

Karin Krouthén diskuterar frågan om fiktiva objekt – som till exempel doktor Tyko Glas eller staden Omelas – finns på samma sätt som du och jag. svenskfilosofi.se/2025/09/10/f...

Det tjugofjärde avsnittet av Filosofisk podcast handlar om språklig mening: Vad är extension och intension? Hur påverkas sånt vi säger av kontexten det sägs i?

Marcel Quarfood recenserar Marcus Willascheks omfattande bok om Kant. En bok som är mer än en biografi, lärobok eller ett bidrag till Kantforskningen.

Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.

Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.

”Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen,” svarar Johan Forssell på protesterna om medborgarskapsprov. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är auktoritärt och att vi tillsammans behöver sätta ned foten.

”För att se vår tids fascism behöver de historiska fotografierna kompletteras. Vi måste titta på begrepp och teorier – abstrakta språkliga konstruktioner – och tolka den empiri som finns tillgänglig. Humanistiskt grovarbete.” Krönika från nyhetsbrevet den 15/4. Prenumerera nu för att få nästa brev!

Filosoferna på Södertörns högskola har upprättat ett forskningscentrum om antikens filosofi. Svensk filosofi har talat med Charlotta Weigelt och Hans Ruin, som leder centret, om vad som gör antikens filosofi aktuell i dag.

Få har undgått vetskapen om att vi drastiskt behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser. Simon Rosenqvist menar att exakt hur detta ska mätas är i grund och botten en filosofisk fråga.

Klimathotet kräver att vi radikalt ställer om vårt sätt att leva, men samtidigt att vi hanterar de förväntningar som människor har på vad ett gott liv innebär. Eric Brandstedt skriver om hur vi kan förstå spänningen och hur frustrerade förväntningar kan stå i vägen för en lyckad klimatomställning.

Trots att vi inte har direkt kontroll över vad vi tror, har vi handlingsutrymme i situationer av tvivel och osäkerhet, argumenterar religionsfilosofen Carl-Johan Palmqvist. Här utforskar han vilka alternativ som står till buds när tron sviktar.

Oscar Jablon granskar Platons användning av analogier. Genom att studera hur han förmedlar komplexa idéer på ett enkelt sätt kan man förstå analogiers roll i rationella resonemang. svenskfilosofi.se/2025/06/12/p...

”För att se vår tids fascism behöver de historiska fotografierna kompletteras. Vi måste titta på begrepp och teorier – abstrakta språkliga konstruktioner – och tolka den empiri som finns tillgänglig. Humanistiskt grovarbete.” Krönika från nyhetsbrevet den 15/4. Prenumerera nu för att få nästa brev!

Björn Brunnander saknar ett perspektiv i diskussionen: En begriplig definition räcker inte för att tal om existentiell hälsa ska vara en bra idé.

Den senaste Augustprisvinnaren är rik på explicit filosofi. Men vilka är egentligen tankegångarna? Niklas Dahl lyssnar in romanen och nystar ut tankarna.

Isak Hammar: ”Republikens maktbalans bygger – både i den romerska modellen och i dess amerikanska 1700-talsmotsvarighet – förutom på de olika nodernas formella struktur också på mer outtalade spelregler, dygder och ideal.”

Filosofisk podcast: ”Om Sarah Sjöströms föräldrar bara hade agerat lite annorlunda så hade Sarah Sjöström aldrig existerat. Någon annan person hade kanske existerat i stället, och den personen hade kanske till och med hetat ’Sarah Sjöström’. Men den personen hade inte varit Sarah Sjöström.”

William Bülow O'Nils eftersöker reda och förståelse i debatten om existentiell hälsa. Vilka dimensioner rör frågan? Vilken är fackfilosofens roll i det hela?

”När vi inom kulturjournalistiken hänför oss till det filosofiska dränerar vi en verksamhet som inte är ämnad för kommunikation.” Emet Brulin är kritiker och utbildad i filosofi. Här varnar han för att filosofin måste stå emot kulturjournalistikens reduktiva logik och race mot botten.

"Komprimering, som en stilistisk metod, involverar en aspekt av avsiktligt undanhållande: Den lämnar något för läsaren att själv formulera och konstruera." Anton Emilsson om att ha Bernard Williams som husgud, och om stil som filosofisk metod.

Albert Camus menade att det finns människor som lever större och sannare än andra. De hör till Sällskapet. @jennymarianilsson.bsky.social är kulturjournalist med ett särskilt intresse för filosofi – och för det Sällskap som Camus ville hedra.

Är existentiell hälsa ett meningslöst begrepp? Kan filosofi hjälpa personer som lider av mental ohälsa? Här är Kalle Grills slutreplik i debatten.

Kalle Grill invänder i Svensk filosofi mot att Torbjörn Tännsjö avfärdar existentiell hälsa som begrepp. Här bemöter Tännsjö argumenten.

Torbjörn Tännsjö menar att existentiell hälsa är ett meningslöst begrepp och går till angrepp på filosofiska praktiker. Kalle Grill synar argumenten.

Filosofin handlar om renhårighet. För en kulturjournalist är tricket att hitta de konkreta situationer när filosofiska frågor är av intresse, skriver Nina Björk.

Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över betydelsen Grice har haft för hans egna studier om mening.

I början av 1990-talet skickade Expressen filosofer till kontinenten för att rapportera hem om Hegel och Derrida. Per Svensson reflekterar han över fem decennier i journalistikens tjänst – och den betydelse som filosofin har haft, åtminstone mellan raderna.

"den som inte själv kan se kopplingarna mellan de mest abstrakta filosofiska frågor och de mest konkreta av livets angelägenheter har sin egen bristande fantasi att skylla." Ulrika Carlsson om hur och varför Søren Kierkegaard kom att bli hennes, inte husgud, men kanske husspöke.

Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Elsa Magnell skriver om hur vi kan förstå ursäkter och varför det spelar roll.

De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.

Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i så fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.

Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om sin avhandling.

Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.

”Om akademin tydligt visar vad den gör, och på vilka grunder, minskar skälen till misstänksamhet.” @jahlinmarceta.se krönika från nyhetsbrevet i februari. Teckna en stödprenumeration innan tisdag för att få nästa nyhetsbrev!

Det här var väldigt intressant.

Mycket har sagts om kärleken. I modern tid får vi höra att kärleken är i luften, är en allt vi behöver och kommer slita oss isär. I dag skriver Felix Maier i Svensk filosofi om vad mer som går att säga om kärleken, enligt de antika grekerna.

Vi ser en växande trend med fler och fler filosofiprogram i Sverige. Nu till hösten startar Lunds universitet ett nytt kandidatprogram: Kritisk utredare. Svensk filosofi träffar Ana María Mora Márquez och Martin Jönsson för att diskutera det nya programmet och värdet av att studera filosofi.

Alla har någon gång i livet upplevt kärlek – antingen genom att älska eller bli älskade. Men vad är kärlek egentligen? För att hitta svar vänder sig Felix Maier till de antika grekiska filosoferna.