En ny bok berättar historien om hur Sverige blev ett föregångsland för såväl aktiesparande som riskkapital. Janerik Larsson har läst och bekymras över hur få som tycks förstå ägandets betydelse som en av tillväxtens centrala mekanismer.

Vänsterpartiets ekonomiska politik är skadlig för Sverige. Det handlar om massiva skattehöjningar på jobb och företagande, skriver Alexandra Ivanov Hökmark.

Smedjans Henrik Dalgard har träffat Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ida Gabrielsson för ett samtal om ekonomi och ideologi.

Sedan krigets första dagar har experter varnat för att sanktioner och skenande krigskostnader skulle knäcka Rysslands ekonomi. Andreas Birro går på djupet i bedömningarna och ser en gradvis erosion snarare än en snabb kollaps.

Ett minskat inflytande för Iran är en given ambition att sträva mot. Frågan är bara hur Väst ska hantera en gemensam front när splittringen från och gentemot USA påverkar Europa allt mer, skriver Anna Rennéus Guthrie.

Två aktuella böcker undersöker samma tema från olika håll: varför kollapsar framgångsrika samhällen, och hur kan det undvikas? Erik Gutiérrez-Aranda har läst Luke Kemp och Johan Norberg, och funderar över samhällenas motsvarighet till Titanic.

Trots att Europas nationalistiska höger förenas i migrations- och klimatpolitik, islamkritik och EU-skepsis är den splittrad i tre grupper. Den viktigaste förklaringen är oenighet i synen på Ryssland. Det skriver Anders Carlberg, författare och skribent.

Rulltrapporna i Stockholms tunnelbana står påfallande ofta stilla och ofta är även hissen ur funktion. Samtidigt går både hissar och rulltrappor utan problem i varuhus, skriver @Stutzinskys

De hyresgästledda ombildningarna till bostadsrätter är en bortglömd revolution på svensk bostadsmarknad. Men marknadsreformerna blev samtidigt ofullbordade eftersom plansystemet lämnades intakt. Det skriver Jan Jörnmark.

Rwandas snabbt växande ekonomi och spirande techscen utmanar inte bara bilden av det subsahariska Afrika, utan också etablerade teorier om sambandet mellan demokrati och välstånd. Det skriver Carl-Vincent Reimers, nyligen på plats i Kigali.

Den svenska staten har växt med runt 70 000 heltidstjänster varje år. Men tillväxten beror inte på nya uppgifter, och ingen verkar veta vad de nya byråkraterna gör. Det skriver Adam Danieli.

Ett decennium efter att begreppet "post-truth"; myntades tycks det offentliga samtalet glida allt längre från objektiva grunder. Ann Heberlein reflekterar över sanning och lögn i hyperrealitetens tidevarv.

I dag får Nederländerna återigen en ny regering – den fjärde efter lika många parlamentsval sedan 2017. René Bongard frågar sig vilka slutsatser vi för svensk del kan dra av den fragmenterade och volatila nederländska politiken.

Svenska intellektuella tycks i allt högre grad hitta ursäkter för Rysslands agerande i Ukraina. Martin Jonols söker sig tillbaka till Eyvind Johnsons kritik av den tredje ståndpunkten för att finna inspiration för dagens frihetliga röster.

När Centerpartiet samlas till kommundagar är stämningen aningen bättre än senast. Men frågan om varför väljare ska rösta på C kvarstår alltjämt. Det skriver Karin Källström.

Vänstern har hittat en ny fixstjärna i New Yorks nyvalde borgmästare Zohran Mamdani. Det visar hur oförmögna Demokraterna är att lära sig av de senaste årens misstag, skriver Filip Seiman.

Det konspirationsteoretiska misstänkliggörandet av lobbying är löjligt, okunnigt och bygger på ideologiska vanföreställningar. Det skriver Fredrik Segerfeldt.

Att fågeldirektivet felöversatts är både pinsamt och allvarligt, och något som måste åtgärdas. Men vi får inte samtidigt tro att en korrekt översättning kommer att vara tillräckligt för att skydda äganderätten i skogen, skriver Johanna Trapp på Timbro Miljöinstitut.

I dag presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna sin sedan länge utlovade reform om bidragstak. Det är i grunden bra politik, men kommer inte i sig att lösa utanförskapsproblemen, skriver Albin Zettervall.

De borgerliga vann förra valet efter en rad rödgröna politikmisslyckanden, och med ett år kvar till nästa kommer en dominerande frågeställning vara om regeringen ska tillåtas fullborda arbetsuppgiften eller om reformerna ska rullas tillbaka, skriver Stefan Stern.

Sänkningen av elskatten är välkommen. Men högkostnadsskydd för el är ett trubbigt instrument som försvagar prissignalerna och drivkrafterna att spara el när systemet är pressat. Det skriver Per Everhill.

Regeringen vill sänka straffmyndighetsåldern. @bromantiker gräver fram samma förslag från 2005 och frågar sig varför så få lyssnade på de som förutspådde gängbrottslighetens utveckling.

Bilden av Japan som modernare än Sverige bedrar. Sedan 1990-talets ekonomiska kriser har länderna utvecklats åt olika håll. Medan Sverige blivit alltmer dynamiskt har Japan fastnat i långsiktig stagnation, skriver Fredrik Segerfeldt i ett vykort från Tokyo.

Det sätt som omvärlden, i synnerhet arabvärlden, valde att hantera palestinska flyktingar efter Israels bildande fortsätter att hålla liv i konflikten. Det skriver Bengt G Nilsson, journalist och författare med lång erfarenhet av regionen.

Allt oftare kritiserar politiker företagens vinster. Samtidigt tycks de borgerliga ledarsidorna ha förlorat intresset för att långsiktigt opinionsbilda för en fri ekonomi. Det konstaterar Mats Olin på Näringslivets medieinstitut.

Aftonbladets Karin Pettersson försöker korrigera synen på 1990-talet i en ny bok. Men både historieskrivningen och bokens politiska appeller kantrar i tesdrivande. Det skriver Joakim Broman i en recension.

Kanon handlar både om att forma och hjälpa ett samhälle. Man kan ha synpunkter på det, men det behövs just nu, skriver historikern David Lindén om kulturkanonutredningens förslag.

Att Socialdemokraterna svänger i kärnkraftsfrågan är både logiskt och begripligt, sett till historien. Frågan nu är om S kan göra sin omsvängning tillräckligt trovärdig för att en energiöverenskommelse ska tas på allvar, skriver Joakim Broman.

En två decennier lång socialistisk era lider mot sitt slut. I det bolivianska presidentvalet blir det två högerkandidater, båda inspirerade av utvecklingen i Argentina, som gör upp om segern i den andra valomgången, skriver Rutger Brattström.

Irlands tillväxtresa visar på vikten av att etablera en politisk kultur som ser företag som värdeskapare – och där har vi tyvärr en lång väg att vandra i Sverige. Det skriver Sven-Olov Daunfeldt.

I Sverige har många trott att man med hjälp av statliga pengar kan forcera fram den gröna omställningen. Det har inte funkat förut och det kommer inte att funka för det gröna stålet heller. Det skriver @ttralau

Många av sommarens bröllop kommer att sluta i skilsmässa. Det är ett sundhetstecken för en liberal demokrati. Det skriver @Stutzinskys

Efter ett sekel kan fransmännen bada i sin huvudstad igen. Med de nya badbryggorna i Seine i åtanke gräver @karinelsamaria i Stockholms badarkiv och undrar varför Stockholm var bättre förr.

Integrationspolitikens främsta syfte måste vara att möjliggöra för fler att göra samma klassresa som den kulturministern har gjort. För att lyckas krävs en ny svensk berättelse. Det skriver @Bean_Khalil

I dag arbetar fyra av fem levande tidigare statsministrar med lobbyism. Den erfarenhet och kunskap som politiker har borde användas för bättre uppdrag, skriver Theodor Tralau.

Kultursverige väntar spänt på utredningen om en svensk kanon som väntas i augusti. Vad kommer steget efter det vara, undrar @karinelsamaria och blickar ut över Norden.

Vill Simona Mohamsson riva Tidöavtalet för socialdemokratisk public service? Ska Liberalerna överleva nästa val måste man börja ta fram bättre politik än så, skriver @TTralau

Dagens Nyheter väljer att fokusera på förekomsten av kritik gentemot Tidö istället för dess innehåll. @karinelsamaria tycker det är en märklig avvägning.

Kvartalsrapporterna för Sveriges storbolag visar tydligt på kronans skadegörelse. Det minsta regeringen bör göra är att ta fram en euro-option, skriver @stutzinskys

För att hushållen ska kunna stärka sig själva och dra igång sina egna ekonomiska hjul behövs både sänkta marginalskatter och höjt barnbidrag. Borgerligheten får inte låta Sverigedemokraterna stå i vägen för effektiv tillväxtpolitik. Det skriver @Stutzinskys.

Karin Pettersson har tagit en titt på Vita Husets mest kända fiktiva administrationer och ser avtryck i realpolitiken – och en vinkning till vad som komma kan om Sverige släpper in kamerorna bakom de politiska kulisserna.

Sommarens politiska snackis har varit ett drev mot en ung person som betett sig olämpligt, inte olagligt. Medierna borde skämmas, skriver @Stutzinskys

Under de ljusa sommarnätterna tar livet aldrig slut. @KarinElsaMaria frågar sig varför politiken ska gå och lägga sig när medborgarna bevisligen inte gör det.

Under krigstid sker innovationen snabbare än vanligt. Teknik, ny som gammal, kan bli förlegad på bara några veckor. Ska Europa rusta det som i dag är ett undermåligt försvar måste EU minska byråkratin och göra upprustningen enklare. Det @TTralau

En populär nattklubb blir av med bygglovet på grund av klagande grannar. Storyn är tyvärr alltför välbekant. Det är dags att låta städerna vara till för alla som lever i dem, inte bara de som har råd med attraktiva adresser, skriver Karin Pettersson.

Trots att von der Leyen överlevde misstroendeförklaringen kommer problemen inte försvinna. Hennes mittenkoalition må ge skenet av enighet men är mer delat än vad omröstningen visade. Europa skulle göras gott av att se problemen lösas. Det skriver Bean Khalil.

Att de elever som inte klarade vårterminen får en sista chans på sommarlovet är inte nödvändigtvis dåligt – men låt inte det dölja den ordinarie terminens problem, skriver Karin Pettersson.

I sin iver att hitta på nya gemensamma regler håller Bryssel på att reglera bort Europas framtidsutsikter. Ska EU bli en plats för innovation och tillväxt måste detaljstyrningen ersättas med avreglering. Det skriver Theodor Tralau.

Uppgifterna om att livsmedelspriserna har sjunkit leder förhoppningsvis till en diskussion utan matpopulism. Den som vill garantera att priserna även i framtiden sjunker borde se till att matmarknaden får vara just en marknad. Det skriver Bean Khalil.