Den 11 januari 1989 demonstrerar 10 000 elever i Stockholm för en bättre skola. Dagen innan har regeringen lagt fram en budget där 167 miljoner ska sparas på lärarnas löner, vilket spär på missnöjet. En vecka senare meddelar finansminister Kjell-Olof Feldt att besparingen rivs upp. #dagensdatum

Den 29 december 1967 landar fyra amerikanska desertörer från Vietnamkriget på Arlanda, de första av flera hundra som kommer till Sverige. De får mat och husrum hemma hos FNL-sympatisörer runt om i landet. Sverige är länge ensamt om att ge desertörerna asyl och totalt tas ungefär 800 soldater emot.

Den 26 december 1881 talar August Palm i Lill-Jansskogen i Stockholm, hans första agitationsresa utanför Skåne. Palm får snöbollar kastade mot sig, men majoriteten av åhörarna ger bifall till förslaget att bilda en "allmän svensk arbetarförening". Uppsala och Göteborg får också besök.

Den 23 december 1972 gör Olof Palme ett radiouttalande om de amerikanska bombningarna av Hanoi. Uttalandet jämför bombningarna med andra historiska massakrer "där våldet triumferat". Alla partiledare ställer sig bakom Palme, förutom Moderaternas Gösta Bohman.

Den 22 december 2013 demonstrerar 20 000 personer mot rasism i Kärrtorp i södra Stockholm. Det är den största antirasistiska demonstrationen någonsin i Sverige, ett svar på en nazistisk attack på samma plats en vecka tidigare. Stödmanifestationer genomförs på ett 30-tal andra orter.

Den 17 december 1918 fattar riksdagen ett principbeslut om allmän och lika rösträtt. Högern backar, skrämd av revolutionen i Tyskland och folkligt missnöje. Men Socialdemokraterna kompromissar också, och många i arbetarrörelsen är besvikna. Bland annat stryks kravet på att avveckla första kammaren.

Den 12 december 1979 arrangerar Kvinnokamp för fred "luciatåg mot kärnkraft". I hela Sverige deltar 40 000 personer, varav 20 000 i Stockholm. Här talar bland andra Marit Paulsen och Kerstin Ekman. Demonstrationer dagen innan Lucia blir sedan tradition inom fredsrörelsen och kärnkraftsmotståndet.

Den 9 december 1969 inleder 35 arbetare en sittstrejk i Leveäniemigruvan i Svappavaara. Det blir starten på den stora gruvstrejken i Malmfälten. 4 800 arbetare strejkar i nästan två månader, utan fackets stöd. Kraven går bara delvis igenom, men konflikten är starten på en ny svensk strejkvåg.

Den 6 december år 2000 får Vänsterpartiet sitt högsta opinionsstöd någonsin: 16,8 procent i Demoskop. Partiet lyfts av en feministisk våg, den globala rättviserörelsen och kritiken mot nedskärningar i välfärden. Sedan 1998 ingår man i ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Den 1 december 1942 publicerar Rekord-Magasinet de första berättelserna om Per Stigman, en svensk Robin Hood-figur som slåss mot stormän och tyska fogdar. Författare är "A.M. Marksman", pseudonym för Nils Holmberg, redaktör för kommunistiska Arbetartidningen i Göteborg och senare riksdagsman.

Den 29 november 1985 hålls ANC-galans första kväll på Scandinavium i Göteborg. Många av 80-talets största artister spelar gratis på galan, som även direktsänds i P3. Tillsammans med en inspelad skiva och lokala konserter samlas 12 miljoner in till den förbjudna sydafrikanska motståndsrörelsen ANC.

Den 19 november 1974 går 25 städerskor ut i strejk vid Domnarvets järnverk i Borlänge. De strejkande är missnöjda med villkoren hos Asab, landets största städföretag. Efter en vecka nås en överenskommelse. Men fler städerskestrejker bryter snart ut i Malmfälten, Skövde, Umeå och Arlanda.

Den 15 november 1935 bildas Jansson-Mineurkommittén som arbetar för frigivandet av sjömännen Erik Jansson och Knut Mineur, som fängslats i Nazityskland. Kommittén får brett stöd, inte minst inom fackföreningsrörelsen. Två och ett halvt år senare är både Jansson och Mineur fria.

Den 10 november 1970 kommer premiärnumret av Pockettidningen R. Bakom tidningen står de så kallade R-förbunden, klientorganisationer för psykiskt sjuka, missbrukare och intagna. De undersökande socialpolitiska reportagen förnyar svensk journalistik och får ofta stort genomslag. #dagensdatum

Den 8 november 1993 kommer den första svenska lastbilen från Arbetarkonvojen fram till Tuzla, mitt under Bosnienkriget. Mat och medicin lämnas över via det lokala gruvarbetarfacket. I Arbetarkonvojen engagerar sig allt från Syndikalisterna och andra fackförbund till Ung Vänster.

Den 31 oktober 1977 inleds ockupationen av fyra rivningshotade hus i kvarteret Mullvaden i Stockholm. Ockupanterna rustar upp husen under ”arbetsfestivaler” och arrangerar stödfester och manifestationer. Ockupationen varar i nästan ett år och bidrar till slutet på rivningsepoken.

Den 10 juni 1994 inleds en vild strejk på Värö bruk i Halland med kravet att återanställa processarbetaren Kjell-Erik Karlsson, som fått sparken efter att han uttalat sig kritiskt om företaget. Efter bara två timmar ger Södra Skogsägarna upp och Karlsson får tillbaka sitt jobb. #dagensdatum

Den 8 maj 1968 bildas kvinnokampsorganisationen Grupp 8 i Stockholm. De närmaste åren tillkommer ett 40-tal grupper på andra orter. Grupp 8 ifrågasätter hemmafruidealet, driver krav på rätt till heltid, fri abort och daghemsutbyggnad och får stor betydelse för den andra vågens feminism i Sverige.

Den 2 april 1890 går väverskorna vid Norrköpings Bomullsväfveri ut i strejk i protest mot sänkta löner. Efter tre veckor vinner kvinnorna kampen, och framgången utlöser en strejkvåg i Norrköping under sommaren. #dagensdatum

Den 26 mars 1929 skriver Sveriges sjöfarande kvinnors förening sitt första kollektivavtal efter att ha hotat med blockad mot rederiet Sveabolaget. Fackförbundet hade bildats 1928 av kvinnliga fartygsanställda, ofta köksarbetare, som inte blev företrädda av de andra sjömansförbunden.

Den 25 mars 1938 friges sjömannen Knut Mineur från tyskt fängelse, efter att svensk arbetarrörelse bedrivit en lång kampanj för hans frisläppande. Mineur och en annan sjöman, Erik Jansson, har suttit fängslade för att ha spridit antinazistiskt material. Jansson har släppts 1937. #dagensdatum

Den 18 mars 1916 inleds, mot partiledningens vilja, det socialdemokratiska ungdomsförbundets "arbetarefredskongress" i Stockholm. Ombuden antar manifestet "Fred till varje pris" som föreslår storstrejk som ett sätt att förhindra ett svenskt deltagande i första världskriget.

Den 18 mars 1848 går arbetare, hantverkare och gesäller ut på Stockholms gator och kräver republik och utökad rösträtt. Tusentals deltagare bygger barrikader och krossar fönster hos reformfientliga politiker. Upproret slås ned och går till historien som "marsoroligheterna".

Den 26 februari 1972 demonstrerar 6 000 stockholmare mot de höga matpriserna. Initiativet kommer från tre unga kvinnor i Skärholmen som en vecka tidigare startat en köpbojkott på mjölk. Protesterna sprider sig över landet och leder i slutänden till att regeringen inför ett prisstopp.

Den 15 februari 2003 deltar mängder av svenskar i de globala protesterna mot USA:s planer på att invadera Irak. Arrangören Nätverket mot krig, en bred samling freds- och folkrörelseorganisationer, uppskattar antalet bara i Stockholm till 100 000. #dagensdatum

Den 12 februari 1990 backar den socialdemokratiska regeringen från ett förslag om strejkförbud, som ingår i ett större krispaket. Kommunal har som enda LO-förbund kritiserat förslaget hårt. VPK har också deklarerat att de inte släpper igenom ett strejkförbud i riksdagen. #dagensdatum

Den 7 februari 1886 organiserar Socialdemokratiska föreningen i Stockholm den första socialistiska demonstrationen i Sverige. Runt 10 000 personer tågar i protest mot planer på att införa livsmedelstullar. Tåget "fyllde Vasabrons längd väl tre gånger om", rapporterar Dagens Nyheter. #dagensdatum

Den 5 februari 1945 startar Metallstrejken efter att förbundets medlemmar röstat för strejk i en omröstning. 130 000 strejkar för högre löner i fem månader – Sveriges största konflikt någonsin. Strejken präglas av politiska motsättningar mellan S och SKP och det direkta resultatet blir begränsat.

Den 21 januari 1922 lämnar SKP:s Carl Winberg in en riksdagsmotion om att skapa riktiga jobb för att motverka den ekonomiska krisen. Motionen är det första initiativet till en kontracyklisk ekonomisk politik i Sverige. På trettiotalet förverkligas idéerna av Socialdemokraterna.

Den 5 januari 1985 röstar VPK:s kongress för att kriminalisera sexköpare, i strid med partistyrelsens försiktigare förslag. Flera kvinnoförbund har tidigare drivit kravet, men VPK blir det första partiet. Ett förbud mot sexköp träder i kraft 1999.

Den 23 december 1972 gör Olof Palme ett radiouttalande om de amerikanska bombningarna av Hanoi under Vietnamkriget. Uttalandet jämför Hanoi med andra platser i historien "där våldet triumferat". Alla svenska partiledare utom Gösta Bohman ställer sig bakom Palme.

Den 22 december 2013 demonstrerar 20 000 personer mot rasism i Kärrtorp i södra Stockholm. Det är den största antirasistiska demonstrationen någonsin i Sverige, ett svar på en nazistisk attack på samma plats en vecka tidigare. Stödmanifestationer hålls på ett 30-tal andra orter.

Den 17 december 1918 fattar riksdagen ett principbeslut om allmän och lika rösträtt. Högern backar, skrämd av revolutionen i Tyskland samma höst och folkligt missnöje. Men på några punkter får Socialdemokraterna kompromissa. Bland annat stryks kravet på att avveckla första kammaren.

Den 19 november 1974 inleds en serie städerskestrejker när 25 kvinnor lägger ned arbetet vid Domnarvets järnverk i Borlänge. Efter en vecka går arbetsgivaren Asab med på höjda löner och bättre arbetstider. Men strejken sprids snabbt till Malmfälten, Skövde, Umeå och Arlanda. #dagensdatum

Den 8 november 1993 kommer den första svenska lastbilen från Arbetarkonvojen fram till Tuzla, mitt under Bosnienkriget. Mat och medicin lämnas över via det lokala gruvarbetarfacket. I Arbetarkonvojen engagerar sig allt från Syndikalisterna och andra fackförbund till Ung Vänster.

Den 17 oktober 1996 demonstrerar tusentals i Stockholm mot försämringar i a-kassan och arbetsrätten. Initiativet kommer från Therese Rajaniemi från Hofors, som snabbt blir en talesperson för missnöjet. Efter fler protester stryker S-regeringen förslaget om en bortre parentes i a-kassan.

Den 27 september 1771 utkommer i Stockholm Lars Anders Chierlins pamflett "Den ofrälse soldaten", där Chierlin anklagar flottans adliga officerare för övergrepp mot soldaterna. Häftet sprids i tusentals på bara några dagar. Ett av resultaten blir en höjning av soldatlönerna.

Den 5 september 1925 sker "strejkbrytarhämtningen" i Brännhult, när stenarbetare kör bort strejkbrytare från ett muddringsarbete. Med musiker i täten går man med strejkbrytarna till Älmhult och köper tågbiljetter åt var och en till valfri destination. Nyfikna åskådare bidrar med de sista slantarna.

Den 14 juni 1965 ställer sig åtta aktivister med flygblad och plakat med texten "USA måste lämna Vietnam" på Hötorget i centrala Stockholm. Demonstrationen avbryts våldsamt av polisen. Händelsen får stor uppmärksamhet och blir ett startskott för Vietnamrörelsen i Sverige.

Den 24 maj 1911 startar "röda bilen" sin valturné med besök i Mölnbo och Gnesta. Socialdemokratiska ungdomsförbundets rödlackerade Mathis effektiviserar resorna och hjälper till att dra publik. Ytterligare två "röda bilar" köps in och under sommaren besöks 531 platser med mer än 300 000 åhörare.

Den 15 maj 1902 inleder 120 000 arbetare i hela landet en tre dagar lång strejk för allmän rösträtt. Storstrejken inleds samma dag som riksdagen börjar debattera en utökning av rösträtten. I strejkutskottet sitter bland andra Kata Dalström, August Palm och Hjalmar Branting.

Den 28 april 1944 lägger Socialdemokraterna och LO fram ett 27-punktsprogram, som med ett senare tillägg blir Arbetarrörelsens efterkrigsprogram. Programmets syfte är att motverka en befarad kris efter kriget, men det lovar också att "omdana samhället i socialistisk riktning".

Den 26 april 1943 kommer 4 000 motdemonstranter till ett möte med Lindholmsnazisterna i Gamla Uppsala. Strider utbryter och nazisterna får smugglas ut ur stan i polisbilar. I det som senare kallas "påskkravallerna" deltar både socialdemokrater, kommunister, norska flyktingar och vanliga Uppsalabor.

Den 25 april 1920 avslutas blockaden av Södra förstadsbanan i Stockholm. Spårvagnsbolaget har chockhöjt biljettpriset, och Södra förstädernas hyresgästförening svarar med kollektiv resevägran. Som ersättning kör man på egen hand tre ombyggda lastbilar på sträckan.

Söndagen den 20 april 1902 hålls stora rösträttsdemonstrationer över hela Sverige. Demonstrationerna är inledningen på en serie "rösträttssöndagar" som Socialdemokraterna utlyst inför ett riksdagsbeslut om rösträtten. I Stockholm uppstår kravaller när polisen försöker stoppa demonstranterna.

Den 9 april 1940 bildas Tisdagsklubben, en hemlig antinazistisk grupp med medlemmar både från borgerligheten och arbetarrörelsen. Utöver föredrag och filmvisningar ägnar sig gruppen åt att ange nazister och förbereda en svensk motståndsrörelse inför en kommande ockupation.

Den 4 april 1935 avslutas Asa-konflikten med seger för lantarbetarna vid gården utanför Lammhult. De har då strejkat i nästan ett år för att få bilda en fackförening och skriva kollektivavtal. Den tyska ägarfamiljen har svarat med vräkningar och nazistiska strejkbrytare.

Den 21 mars 1975 bryter den stora skogsarbetarstrejken ut. Strejken organiseras underifrån, utan stöd från ledningen i facket. Runt om i landet bildas stödkommittéer som håller möten och samlar in pengar. Efter två månader går det viktigaste kravet, fast lön, i stort sett igenom.

Den 18 mars 1916 inleds, mot partiledningens vilja, det socialdemokratiska ungdomsförbundets "arbetarefredskongress" i Stockholm. Ombuden antar manifestet "Fred till varje pris" som föreslår storstrejk som ett sätt att förhindra ett svenskt deltagande i världskriget. #dagensdatum

Den 13 mars 1893 inleds en veckolång "folkriksdag" i Stockholm, en manifestation för allmän rösträtt arrangerad av socialdemokrater och liberaler. Ombuden, som sammanträder på Nationalpalatset på Regeringsgatan ("Nalen"), har utsetts i val där 150 000 röstat, fler än vid de riktiga riksdagsvalen.